Enligt forskaren Erik Lentz är inte längre själva resan i överljusfart omöjlig. Det som idag hindrar oss från så snabba resor är att få med den mängd energi ombord som behövs för en sådan resa. Han säger:
Det är ett steg från teoretisk fysik och närmare ingenjörskonsten
Källa: Ny Teknik
NASA jobbar med det
NASA har forskare som jobbar med överljushastighet eller “warpfart” som det populärt kallas. Men de jobbar bara med det på ett teoretiskt plan för att hålla sig ajour med forskningen världen över. En av dessa forskare har uttalat att warpfart är teoretiskt möjligt men så länge man inte vet vad negativ energi är för något är det omöjligt att resa så. Vad han menar är att baktill skeppet måste man exponera stora mängder energi av något slag för att farkosten skall röra sig framåt. Men om man vill skapa en tid-rymd-bubbla måste man framtill, dvs i färdriktningen, exponera stora mängder negativ energi. Det är denna negativa energi man idag inte vet hur den skulle vara beskaffad som hindrar sådana resor. Till det kommer det mindre problemet men ändå ett enorm kliv framåt om man fick reda på vad för form av energi som skulle exponeras utanför skeppet för att bara resa framåt utan att resa i en tidsbubbla.
Tyska forskaren Erik Lentz löser problemet
Enligt Erik Lentz behöver man inte generera negativ energi. Istället använder man sig av något som kallas solitoner. Soliton är en vågrörelse som behåller sin form och rör sig i en bestämd hastighet. Vågen avstannar inte utan fortsätter tills något tar emot. Om en sådan våg av någon anledning splittras upp i flera mindre vågor kommer vågorna snart att hinna ikapp varandra och återuppta exakt samma vågform som tidigare. Det unika med vågen är att den är solitär. Dvs, det är en enda ensam våg som rör sig framåt. I övriga fall, som radiovågor är det en ström av vågor som rör sig efter varandra. Med soliton är det bara en vågkam som rör sig ensam i exempelvis vatten som denna form också kan uppstå. Vattnet framför vågrörelsen säger inget om att den är på väg och bakom anar ingen att det dragit fram en våg strax innan. Om vattnet var spegelblank innan är den det strax efter en sådan våg dragit förbi också. Denna form av våg kan också uppstå eller skapas i form av en elektromagnetisk våg. I rymden där det finns enorma tomrum skulle en sådan vågkam kunna röra sig fritt hur länga som helst utan att tappa fart eller energi. Det forskaren Erik Lentz menar är att med en sådan våg skulle man i ett rymdskepp placerat inne i vågen kunna färdas med vågen i ljusets hastighet. Inne i vågen går tiden på samma sätt som vid platsen för vågens skapande. Dvs, reser man i ett år har man varit borta i ett år. Om man reser med raketmotorer (om det gick) i ljusets hastighet i ett år har det gått kanske tusentals år på Jorden under ett år ombord på rymdskeppet. En elektromagnetisk soliton-våg som rör sig i ljusets hastighet tar rumtiden med sig på resan eller som Lentz utrycker det “strukturen i tid och rum, arrangerad i en soliton”.
Ett stort problem återstår dock
Trots att det skulle gå åt ofantligt mindre mängd energi att resa med en soliton än att resa i samma hastighet på vanligt sätt handlar det ändå om enorma mängder energi. Lentz menart att:
Energin som skulle krävas för att resa i ljusets hastighet med ett rymdskepp med en radie på 100 meter har ungefär 100 gånger så hög massa som planeten Jupiter, säger Erik Lentz i ett pressmeddelande.
Källa: Ny Teknik
En energimängd hundra gånger Jupiters massa är en gigantisk mängd energi som vi idag inte kan frambringa. Dessutom skall det göras inne i ett rymdskepp som har ett minst sagt begränsat utrymme. Fördelen är dock att energin bara behöver alstras under start, sedan upprätthåller vågen sin fart själv. Så, med tanke på det enorma energibehovet får vi nog vänta några hundra år till innan detta kan bli verklighet. Under tiden kanske forskarna kommer på vad negativ energi är för något. Med den “traditionella” metoden att skapa en rum-tidsbubbla krävs det avsevärt mindre energi att färdas i warpfart och dessutom är man inte begränsad till en gånger ljusets hastighet som en soliton-våg är utan med den metoden finns det ingen teoretisk gräns för hur fort man kan resa.
Läs mer:
Ny Teknik
sciencedirect.com
newscientist.com