MÄTRO-1 Del 2 - Hur bygga

Del 0.0 Förord

Denna manual beskriver byggandet av Mätro-1.
Vissa variationer med scheman, bilder och annat kan förekomma mot senaste versionen.
Byggprincipen gäller oavsett låd- eller förstärkartyp som används.
Man bygger på egen risk, upphovsmannen eller någon annan kan inte lastas för felaktigheter i konstruktionen eller uppkomna fel under byggandet. Inte heller kan någon annan än användaren lastas för skador på annan utrustning direkt eller indirekt som åstadkommes genom att denna beskrivning eller Mätro-1 brukas.

Del 1.1 Kopplingschema

Del 1.2 Visualisera funktionen

Med nedanstående skisser förklaras Mätro-1’s funktion visuelt.

Del 2.1 Beställa

[Det är inte längre aktuellt att beställa dessa delar]

Komponenterna har valts för att Mätro-1 skall hålla ett intressant byggpris. I denna byggbeskrivning används guldöverdragna RCA-kontakter.

Komponentlista BHIAB
Kopiera texten i nästa avsnitt från texten under linjen till sidans slut och klistra in i ett mail. Radera sedan sådant du redan har eller inte vill beställa av någon anledning. Skicka sedan beställningen till BHIAB= order@bhiab.se

ELFA
Härifrån beställs batterieliminator 69-688-38 190kr. På ELFA finns också rattar, dessa är dock ej medtagna här pga olika smak och tycke. I vissa fall behövs kanske också en kopplingsplint typ “sockerbit”.

Komponentlista

Komponenterna beställs hos BHIAB. Om dom inte har allt kan man köpa på andra ställen. Men omkopplaren BH-3488 måste köpas hos BHIAB, den finns i deras “surpluskatalog”. Resten kan köpas på andra ställen. Till nedastående behövs också en kopplingslist typ sockerbitar och ett nätaggregat typ batterieliminator med 12-15v och runt 1A.

Beställning

[Det är inte längre aktuellt att beställa dessa delar]

Benämning BHIAB-art.nr Ant. ca Pris
Låda:
Grå låda 178x200x63mm 1598 DGY 1

:00

Byggsatser:
Slutsteg Welleman K4001 K4001 1 90 :00
Mik.förstärkare Welleman K1803 K1803 1 61 :00
Omkopplare med tillbehör:
Omkopplare 5×11 BH-3488 1 29 :00
Strömbrytare PÅ/AV STM-1 1 10 :80
Lysdiod PÅ L-934ID/B 1 2 :10

Kontakter i lådan:
RCA chassihona guld Röd CA057R 2 40 :00
RCA chassihona guld Svart CA057B 2 40 :00
Labhylsa Röd CM4R 1 5 :00
Labhylsa Svart CM4B 1 5 :00

Kontakter på sladdar:
Telepropp 3,5mm Guld P35-MSG 2 26 :00
RCA sladdhanne guld Röd STO-11GR 2 25 :00
RCA sladdhanne guld Svart STO-11GS 2 25 :00
Labpropp banan 4mm Svart CM10B 1 7 :00
Labpropp banan 4mm Röd CM10R 1 7 :00
Krokodilklämma Svart SK345-1 1 3 :00
Krokodilklämma Röd SK345-2 1 3 :00

Komponenter:
Motstånd 3,9 ohm 5% 5W TR0-020 1 6 :25
Motstånd 8,2 ohm 5% 5W TR0-024 1 6 :25
Motstånd 15 ohm 5% 5W TR0-027 1 5 :00

Motstånd 2k2 Metallfilm 0,6Watt 33-002-85 2 1 :20
Motstånd 6k8 Metallfilm 0,6Watt 33-003-44 1 0 :60
Motstånd 10k Metallfilm 0,6Watt 33-003-62 4 2 :40
Motstånd 82k Metallfilm 0,6Watt 33-004-62 5 3 :00
Motstånd 82 Metallfilm 0,6Watt 33-001-28 10 6 :00

Kondesator 10uF AX0-001 1 3 :50
Kondesator 22uF AX0-017 1 3 :50
Kondesator 47uF AX0-002 1 3 :50

Potentiometer:
10kohm 6mm axel CPA-007 2 22 :00

Kablar:
Kopplingstråd Röd KA-420 3m 9 :00
Kopplingstråd Svart KA-425 3m 9 :00
Kopplingstråd Blå KA-428 3m 9 :00
Signalkabel 2-ledare med skärm LF-200 3m 15 :60
Signalkabel 1-ledare med skärm LF-100 3m 15 :60
Högtalarkabel HIGH FLEX 1,5m2 KA-885 3m 9 :50
_____ _____ ______
Pris 603 :80
Moms 150 :95
_____ _____ ______
Totalt 754 :75

Del 2.3 En del av komponenterna

Packa upp påsarna. Detta är en del av det som följde med.

Del 2.4 Alternativa komponenter

Högtalarkontakter
-De övre kontakterna är de som används i byggmanualen och har tagits med därför att dom är billiga, dom är annars ingen höjdare.
-De undre är ett mycket bra alternativ som kan köpas på Biltema.
-Ett tips, köp Biltemas RCA-kontakter och BHIAB’s banankontakter, de fungerar väldigt bra ihop.

Del 3.1 Panelerna

Beskriver hur lådans paneler ställs i ordning med håltagning och paneltext mm. Byggmanualens lådan är “1598 DGY” från BHIAB.

Borrmall

För att underlätta håltagningen har mallar för ett par lådor tagits fram. För denna byggbeskrivning används borrmallen till låda “1598 DGY” från BHIAB. Här nedan syns en helbild över fram och baksidans mallar.

Skriv ut borrmallen

Ladda ner borrmallen ovan (på sidan här har den inte naturlig storlek).
Välj i menyn “Arkiv” och i menyn “Förhandsgranska…”.
I fönstret som öppnade sig klickar man på knappen med lilla kugghjulet på.
I fönstret som öppnade sig bockar man rutan “Liggande” och klickar på knappen “OK”.
Uppe i listen finns det en ruta där det står ex.vis “75%”. Ändra till “100%” där.
Klicka på knappen “Skriv ut…” nytt fönster öppnades, klicka på knappen “Skriv ut”.

(Ovanstående beskrivning gäller äldre Windows)

Klipp ut borrmallen

Klipp ut mallen på insidan av den svarta ytterkanten.

Så här ser det ut när fram och baksidan är urklippta. Måtten som skymtar på bilderna kan vara ändrade sedan bilderna togs. För att vara säker bör de valda detaljerna mätas upp innan borrning.

Tejpa fast borrmallen

Tejpa fast borrmallen kant i kant med front- och bakplåten.

Tejpa också på mitten runt om.

Färdigtejpat.

Tryck märken

Använd ett spettsigt föremål för att trycka små fördjupningar mitt i borrkryssen….

…så här. Detta görs för att borret inte skall glida i början.

Klart.

Borra hålen

Börja med att borra alla hålen med ett 2mm borr eller liknande. Det går utmärkt att borra med en bok under. Tänk bara på att panelen kan börja snurra runt när borren går igenom.

Titta lite närmare.

Det blir lite borrspån.

Närbild på borrhålen (och spånen).

Färdig borrat med förborr. Det är borrmallen som buktar inte plåten.

Nu är det dags att avlägsna borrmallarna.

Nu är borrmallarna borta från panelerna.

Närbild av förhålen.

Borra det minsta hålet först, som på bilden, använd samma borr till att göra ytterligare en förborrning i de andra hålen också.

När förborrhålen är klara går man på med det slutliga borret. Nu är det SYNNERLIGEN viktigt att man använder mothåll eller spänner fast panelerna ordentligt. En panel som snurrar med borret kan skada en hand ordentligt. Bilden är tagen innan panelen spänndes fast.

När man borrar blir det grader, små hål små grader och stora hål stora grader.

Har man inga verktyg för att ta bort grader går det också bra med ett skärblad. Sätt in spetsen så att den ligger an mot insidan och skär genom att trycka bladet neråt. Vrid efterhand plåten runt när vinkeln blir fel för handen.

Så här bra blir det med ett enkelt skärblad.

Närbild på samma gradade hål.

Textmallen

Kallas också schablon.Ser ut så här.

Skriv ut textmallen

1. Ladda ber ovanstående mall (har inte naturlig storlek när den ligger här ovan)
2. Välj i menyn “Arkiv” och i menyn “Förhandsgranska…”.
3. I fönstret som öppnade sig klickar man på knappen med lilla kugghjulet på.
4. I fönstret som öppnade sig bockar man rutan “Liggande” och klickar på knappen “OK”.
5. Uppe i listen finns det en ruta där det står ex.vis “75%”. Ändra till “100%” där.
6. Klicka på knappen “Skriv ut…” nytt fönster öppnades, klicka på knappen “Skriv ut”.

(Ovanstående beskrivning gäller äldre Windows men är ungefär samma i nyare dito)

Klipp ut textmallen

Klipp innanför yttre ramen. Dvs klipp så att ramen inte syns när mallen är urklippt.

Det syns tydligare här när man klipper bort ramen.

Klipp ut skyddsplasten

Använd “overheadplast”.

Lägg plasten ovanpå panelplåtarna med en långsida och en kortsida jämt med plastens kant. Drag sedan med tummnagel eller något annat hårt på plåtkanten så att det bildas ett streck på plasten.

Klipp ett par mm innanför det bildade strecket.

Sätt ihop textmall med frontplåt

Här ligger tre enheter som skall bilda frontplåten. Unders ligger fronten sedan textmallen och överst skyddsplasten. I den ordningen skall det också sättas fast på plåten.

Samma som ovan med svart underlag för att synas bättre.

När textmallen och plasten läggs ovanpå plåten skall det bildas en kant runtom på ca 1mm. Är kanten mindre än 1 mm klipps det lite till.

Börja med att tejpa nära ena kortsidans hörn. Tejpa därefter andra kortsidans diagonala hörn. Dvs om man tejpar nära övre hörnet på ena sidan skall man tejpa nära undre hörnet på andra sidan.

Tejpa sedan runt om med några cm mellan. Glöm inte tejpa nära de hörn på kortsidorna som inte tejpades första gången.

Så här ser det ut när det har tejpats färdigt.

Lägg märke till kanten runt om som inte täcks av papper och plast..

Så här ser det ut på undersidan. När detta är klart görs samma sak med panelen på baksidan.

Montera panelplåtarna

För att panelplåtarna skall få plats i spåret måste dessa förstoras upp. Ett bra sätt är att använda en vass kniv. Samma sak görs med spåret på baksidan.

Stilstudie i spårförstoring.

Testa med jämna mellanrum hur brett spåret blivit. Plåten bör kunna gå ner i spåret utan våld.

När man är klar sätts plåten på plats i spåret. Var förstiktig så att inte plasten eller pappret hamnar på utsidan. Om det blir svårt att få dit panelen utan att plast och papper hamnar på utsidan kan man sätta en tejpremsa längs med hela panelens kant.

Här sitter nu frontpanelen på plats. Exakt samma förfarande krävs för bakpanelen.

På nära håll ser det ut så här.

Lägg “sista handen” på panelerna

Skär ut för hålen. Använd en vass kniv och skär mot hålkanten.

Lysdiodhålet kan behöva en omgång med ett 10mm borr.

Ser ut så här när det är klart.

Skär sedan försiktigt genom tejpen runt om.

Pilla upp tejpen och dra bort den. Samma förfarande krävs för baksidan.

Del 4.1 Mikrofonförstärkaren

Mikrofonförstärkaren är vald med tanke på att den skall vara lättbyggd och billig, därför en färdig byggsats. De defekter som en denna billiga förstärkare har är främst frekvens- och faskurvas dåliga linjäritet. De bristerna rättar mätprogrammet till. Det som dock måste krävas av mikrofonförstärkaren är lågt brus, vilket den har.

Delarna

Den valda mikrofonförstärkaren heter Welleman K1803 och ser ut så här med sin låda.

Förförstärkarens alla delar.

Förförstärkarens kopplingsschema med monteringsbeskrivning.

Montera

Montera komponenterna enligt monteringsschemat och böj trådarna på baksidan en aning så att dom sitter kvar. Här är motstånden på plats. Till höger ligger IC-konsollen.

Här är även kondensatorerna monterade. Tänk på att kondesatorns “hals” skall placeras enligt den tryckta symbolen på kretskortet. Framför till vänster ligger IC-kretsen.

På baksidan ser man de svagt krökta trådarna. IC-konsollen och trimpotetiometern monteras vid lödning då de annars kan falla bort.

Lödning

En tredje och fjärde extra hand är inte alls dumt när man skall löda. Denna manick köptes på “Clas Ohlson” för några tior (år 2004).

Det går bra att löda med vanlig enkel lödpenna för under hundralappen. En bra investering är en sk “longlife” spets. Den inte bara håller väldigt länge den är faktiskt lättare att löda med också.

Så här ser det ut efter lödningen. Var noga med att tennet flyter ut runt hela tråden och lämnar en slät liten kulle.

Efterjobb

Klipp bort alla långa trådar efter lödningen av dem.

Så här ser det ut efter klippningen.

Det fina jobbet

IC-konsollen eller hållaren, som den också heter, monteras med det lilla uttaget (pil) så att det motsvarar uttaget på kretskortets tryckta symbol. Trimpotentiometern (skymtar till höger) kan bara montares på ett sätt. Löda respektive komponent direkt efter montering.

Så här ser kretskortet ut nu.

Tryck i anslutningspiggarna och löda fast dem.

Montera IC-kretsen med urgröpningarna (pilar) mitt för varandra.

Klart

Kan det bli vackrare?

Del 5.1 Slutsteget

Slutsteget är valt med tanke på att det skall vara lättbyggt och billigt därför används en byggsats. Förstärkarens brister är frekvensgången som inte är helt rak. Om man följer Mätro’s mätmanual garanterar detta en helt rak frekvens och faskurva. Mycket i byggandet är samma som mikrofonförstärkaren därför avhandlas slutsteget i kortare beskrivning.

Delarna

Det valda slutsteget heter Velleman K4001 och ligger i denna låda.

De ingående delarna.

Montera de passiva delarna

Montera och löda motstånd och kondensatorer enligt medföljande schema. Det långa benet på kondesatorn är plus. De två små blå likadana kondensatorerna är c2 och c3. Lägg märke till att utsendet kan skilja mellan olika satser. Den platta bruna kondensatorn till höger är c1.

Montera IC-kretsen

Montera och löda IC-kretsen (dålig bild). Kretsen kan bara monteras på ett sätt.

Så här ser IC-kretsen ut färdigmonterad och lödad.

Kylflänsen

Montera kylflänsen.

Kylflänsens “ben” skall passa in i motsvarande hål på kretskortet.

Böj “benen” på baksidan.

Trä igenom den medföljande skruven innifrån och ut i det hål som är på IC-kretsen och kylflänsen.

Sätt på brickan och skruva fast muttern.

Det sista

Montera och löda dit monteringspiggarna. Klart.

Del 6.1 Montera kretskorten i lådan

Beskrivning av hur och var byggsatskretsarna monteras i lådan.

Slutsteget

I det borrade lilla hålet längst bak skall slutsteget skruvas fast i.

Skruva bort muttern som håller kylflänsen mot IC-kretsen. Tryck sedan skruven som sitter kvar på kylflänsen genom det lilla hålet bak i lådan.

Trä på en bricka på den utstickande skruven från kylflänsen ( i detta fall en liten platt mutter). Skruva sedan fast muttern. Fästet är nu inte bara ett fäste också en hjälp åt kylflänsen på kretskortet.

Mikrofonförstärkaren

Mikrofonförstärkaren monteras med en skruv på ett skruvstöd höger sida, längst fram i lådan.

Här dras det fast. Innan det slutligen dras fast bör man kontrollera att det sitter rakt.

Klart.

Klart

Båda kretsarna fastmonterade.

Del 7.0 Förord

Bilder

“Del 7 Montering av elektronik” utvecklas vid behov. Ibland har inget nytt kort tagits av den nya kopplingen eller vad det nu är som utvecklats. I stället har bilden ändrats i ett ritprogram eller liknande. Om bilder ser lite onaturliga ut är det på det viset. Vissa bilder har varit svåra att förstå pga lite fel vinkel eller något annat. I sådana fall kan tydligheten hjälpts på traven med hjälp av streck och annat som ritats dit.

Jordning

Mätro-1 tillämpar stjärnjordning för att undvika brumslingor. Alla skärmar är jordade på en central plats inne i Mätro. Minuspol som använder skärmen som bärare i signalkabel förs genast till stjärnjordningen på insidan av Mätro.

Tråd-dragning

Hur trådarna dras inne i lådan är upp till var och ens fantasi eller filosofi. Det har medvetet utelämnats från beskrivningen. Om man skall använda ett nätaggregat inne i Mätro är det dock bäst att dra de flesta trådar på höger sida så att plats lämnas på vänster sida för aggregatet.

Kopplingsschema

Del 7.1

Kondensator C1
Det rödmärkta som är en kondensator på 10uF skall lödas på potentiometer “Systemvolymen” ben 1. Lödning mot RCA-kontakten “Vänster Från Line out” görs under nästa punkt.

I exemplet har en radiell (stående) kondensator använts det går dock lika bra med en axiell (liggande). Ben 1 är det högra benet sedd bakifrån potentiometern. Det är minuspolen på kondensatorn som skall lödas på ben 1. För radiella kondensatorer är den kortaste tråden minus och för axiella är det den sida som inte har en avsmalnande midja.

Nu är den fastlödd.

Klipp av överflödig tråd på lödsidan nära lödårat. Den fria tråden klipps av vid rödmarkeringen.

Del 7.2

Tråd mellan C1 och “Vänster Line out” inklusive Centrala jordpunkten
Skärmkabeln eller skärmad signalkabel, som det heter, lödas mellan kondensator C1’s pluspol och RCA-kontaktens “Vänster Line out”. Pluspolen är det lilla röret som sticker ut i mitten baktill. Skärmen skall kapas av helt på kondesatorsidan medan den på andra sidan skall jordas till RCA-kontaktens jordöra.

Klipp till en ca 25cm lång skärmad kabel. Skala kabeln enligt bilden nedan. För-löda både kabel och skärm.

Smält lite lödtenn i röret för “Vänster Line out”.

Löda fast signaldelen av kabeln i röret och den skärmade delen i RCA-kontaktens jordöra.

“Vänster Line out” har fått sin skärmade kabel.

Skala av den skärmade kabeln i andra ändan. Skärmen klipps av. kabeln lödas mot kondensatorns plusben (1).

Flytta undan kabeln ut mot sidan mellan mikrofonförstärkaren och sidoväggen.

Den centrala jordpunkten består av en avskalad kopplingstråd som skruvas fast i skruvplinten som är utmärkt med ett X i förra bilden.

För att förankra kopplingstrådar så att de inte lossnar när nästa tråd skall lödas bör man göra en liten krog längst ut.

Efter att tråden är är fastlödad på föregående RCA-kontakt’s jordöra (“Vänster Line out”) trycker man ihop kroken i andra ändan runt jordtråden.

Nu är kretsen jordad.

Del 7.3

Skärmkabel mellan P1-2 pott och Velleman K4001 “in”
Skärmkabeln eller skärmad signalkabel, som det heter, lödas mellan potentiometer P1’s ben 2 och slutstegets “in”. Skärmen skall kapas av helt på potentimetersidan medan den på andra sidan skall jordas till den centrala jordpunkten.

Löda fast motsånd R14 (82k) på slutstegets “IN”-stift. Korta gärna av trådarna och böj ändarna till små öglor.

Löda fast motsånd R15 (10k) på mellan slutstegets “IN”- och “GND”-stift. Anpassa moståndets ben till uppgiften.

Löda fast en skärmkabel på potentiometer P1 (Systemvolym). Skärmkabeln’s skärm klipps av en bit upp (1). Efter att ledaren frigjorts lödas den fast på det mittersta benet på Systemvolympoten (2). Se till att inga trådar från skärmen hänger ut.

I andra ändan skalas kabeln så att både ledaren (1) och skärmen (2) friläggs. Skärmen skall frilläggas en bit upp (3). Löda sedan fast ledaren på motstånd R14 som sitter på pinne “in” (4).

Skärmen får en förlängning av en svart kopplingstråd (1) fastlödad (2) mot sig och den centrala jordpunkten.

En jordtråd lödas från slutstegets “GND” till centrala jordpunkten.

Här ser man hur de två jordtrådaran här ovan är lödat mot centrala jordpunkten.

Del 7.4

Jordkabel mellan slutsteget GND vid in och centrala jordpunkten
Jordkabel dras och lödas mellan slutstegets GND vid “in” och centrala jordpunkten.

Lödpinnen bredvid “in” som heter GND (1) skall få sin svarta jordtråd (2) fastlödad som därefter lödas mot centrala jordpunkten (3).

Del 7.5

Jordkabel mellan P1-1 pott och centrala jordpunkten
Jordkabel dras och lödas mellan P1-1 och centrala jordpunkten.

Löd fast ena ändan (2) i Systemvolymens vänstra lödöra (1).

Närmare vy. Löd fast ena ändan (2) i Systemvolymens väntra lödöra (1).

Den andra ändan (1) lödas i centrala lödpunkten (2).

Del 7.6

Från slutsteget “ut” till “Line in” vänster

Löda fast motstånd R1 82k på RCA-kontakt “Line in” vänster (1). Gör i ordning och dra en röd kopplingstråd från “SL” på slutsteget till motståndets andra sida för lödning(2).

Böj till små “krokar” och löd ihop (1).

På slutsteget utgångslödpinne “LS” (1) löds den andra ändan av kopplingstråden fast.

Nu ser det ut så här. Den röda tråden och motståndet är lödade.

Vik till och löd fast motstånd R2 10k (1) på ingångssidan av det nyligen lödade motståndet (2) och i andra ändan mot den centrala jordpunkten (3).

Del 7.8

Signalkabel mellan B0 och “Line in” höger

Not.
Denna koppling visar hur man enkelt kan skärma en tråd med hyffsat resultat. Observera att det endast är denna tråd som skärmas därför att det är den längsta icke skärmade tråden. Det går bra att göra på samma sätt med andra trådar på lågnivåsidan som saknar skärm, det är dock inte nödvändigt.

Använd en blå kopplingstråd. För att klara lite större strömmängder samtidigt som den är skärmad får vi ta till ett litet knep. Linda en svart kopplingstråd runt den blå. Observera att den blå INTE får bli spiralformad, den skall vara rak.

När det hela är klart skall det se ut så här. Om man tittar noga syns det att det endast är den svarta som är lindad.

Den blå ändan skalas och lödas fast på “Line in” höger..

Så här ser det ut färdiglödat.

Andra ändan fästes med hjälp av en liten krok på B-sektionen och pol 0.

Kläm ihop kroken över lödörat och löda fast tråden.

Böj till en liten bit svart kopplingstråd. Gör en krok i ena ändan.

Montera den på plats mellan den centrala jordpungten och den svarta tråden som är skärm.

Så här blev det färdig lödat.

Del 7.9

Signalkabel mellan C0 och Mätning ut plus
Observera att schemat anger Biltemas högtalarkontakt medan byggbeskrivningen använder en billigare bananhylsa.

Tvinna en bit grön kabel för att öka trådarean. Montera och löda den på lödöra C0.

Den andra ändan lödas i översta röd mäthylsa som är Mätning ut plus. Observera att schemat anger Biltemas högtalarkontakt medan byggbeskrivningen använder en billigare bananhylsa. Biltemas kontakt rekommenderas varmt.

En närbild av hylsan.

Del 7.10

Signalkabel mellan jord och Mätning ut minus
Man kan välja att dra kabeln till den centrala jordpunkten direkt eller gå via slutsteget. I detta exempel går vi via slutsteget.

Dubblera vanlig svart kopplingstråd. Löd fast den i den svarta hylsan för Mätning ut minus.

Andra ändan löds fast på pinnen för GND på samma sida som den röda kabeln är lödad.

Här är en annan vy.

Översikt över den sist dragna kabeln. Observera att dragningen av trådar görs efter egen åsikt.

Del 7.11

Bygel mellan C1 och C2
Koplingstråd mellan bygel och D0
Koplingstråd mellan bygel och A1

Bygel tillverkas av kopplingstråd och lödas in mellan C1 och C2. Se till så att bygeln går ca 10 mm ovanför vridmekaninsmen i bakgrunden och att den blir platt på ovansidan.

Annan vy.

Ytterligare annan vy.

Lödning av Röd kopplingstråd mellan (1) och (2). Tråden går mellan bygel och A1.
Lödning av Gul kopplingstråd mellan (3) och (4). Tråden går mellan bygel och D0.

Annan vy

Del 7.12

Bygel mellan A2 och A4
Kopplingstråd mellan bygel A2/A4 och A5

Böj till och löda på bygel mellan A2 och A4. Gör bygeln lika hög som föregående bygel och platt ovansida. Ett papper täcker baksidan för att bygeln skall synas på bild.

Koppla en gul kopplingstråd mellan bygel och A5. Bilden är retuscherad för att endast det som ingår i instruktionen skall visas.

Del 7.13

Koppla jorden från “Line in” vänster till centraljord
Koppla jorden från “Line in” höger till centraljord

Koppla en svart kopplingstråd från “Line in” vänster till centraljord. Det är den undre av de två som är placerade i lodrät linje.

Koppla en svart kopplingstråd från “Line in” höger till centraljord. Det är den övre av de två som är placerade i lodrät linje.

Del 7.14

Skärmad ledning mellan “Mikrofonnivå” och B1

Skala av en skärmad kabel låt skärmen sluta en bit innan resten (1), skärmen skall inte lödas alls den skall bara klippas av. Löda sedan fast ledaren på (B1)

Den skärmade kabeln skall gå till potetiometer “Miknivå” och lödas på mellersta benet (1). Skärmens jord skall ännu inte lödas någonstans (2).

På samma potentiometer som ovan lödas nu en svart jordtråd fast på det vänstra lödörat.

Andra ändan av jordtråden lödas mot den centrala jordpunkten..

Till sist lödas skärmen mot den svarta kopplingstråden.

Del 7.15

Inkoppling av kopplingstråd mellan B1 och B6
Inkoppling av dämpsats mellan A3 och B3

Inkoppling av kopplingstråd mellan B1 och B6
Denna manöver har tillkommit “i sista minuten” därför är kopplingstråden ritad på bilderna och finns inte med på bilderna fortsättningsvis. Detta måste göras annars blir kalibreringen av mikrofonförstärkaren fel. tråden måste lödas i detta skede av byggandet annars går inte tråden att få på plats (för trångt).
Löda en blå kopplingstråd (2) på lödöra B1 (1).

I andra ändan löds den blå kopplingstråden på lödöra B6 (1). Den gröna kopplingstråden som syns på bilden finns inte där i detta tillfälle, den lödas dit senare (bilden är hämtad från ett avsnitt längre fram pga en “sista sekunden” modifiering).

Inkoppling av dämpsats mellan A3 och B3
Motståndet R3 på 82k kan böjas till på detta sätt.

R3 träs sedan in i lödöronen A3 och B3. På bilden är motståndet på väg till dessa lödöron där pilarna pekar.
Observera att den blå tråden från de första bilderna här ovan också finns på plats fast den inte syns här eller på kommande bilder.

R3 motståndet är nu på plats med närmaste tråden klämt runt örat.

Här är det nu lödat.

R4 motståndet på10k lödas också fast på B3.

Benet på andra sidan av motståndet böjs enligt bilden. En avskalad svart plasthylsa träs på.

En svart kopplingstråd böjs till och lödas fast på R4 motståndets ben.

Den svarta kopplingstråden lödas också fast mot den centrala jordpunkten.

Så här långt har vi nu kommit, de sista momentet är utmärkta med pilar.

Del 7.16

Inkoppling av dämpsats mellan B2,B4,B5 och C2

Löda fast en grön kopplingstråd mellan B2 och B4.

Löda fast en grön kopplingstråd mellan B4 och B5.

Löda fast motstånd R6 82k mellan Bygel (vid C2) och B5. Montera först en kabelhylsa över benet som löds mot B5.

Löda fast motstånd R5 mellan jordkabel och motstånd R6’s ben som den svarta kabelhylsan sitter och som är lödad på C5.

Del 7.17

Tråd från bygel på A-sektion
Tråd från bygel på C-sektion
Mellan dessa trådar impedansmätningsmotståndet

I denna del kan man välja en av två olika motståndstyper.
1. Effektmotstånd.
2. Metallfilmsmotstånd. Denna typ är standard för Mätro.

Effektmotstånd tål 5-20watt och har en järntrådlindad motståndstråd i en keramisk kropp. Nackdelen är att motståndstypen kan tillföra en induktans.
Man kan i stället använda metallfilmsmotstånd. Nackdelen med dessa är att dom inte tål särskilt mycket effekt. Det går att lösa genom att använda en hel hög med motstånd.
Denna beskrivning använder metallfilmsmotstånd. Om man väljer ett trådlindat motstånd skall denna lödas mellan punkterna 2 på bilden, de avskalade kopplingstrådarna behövs ej då.

Löda en avskalad kopplingstråd på varje bygel (1). Tråden skall böjas runt bygeln (2) och vara uppvikt i bakkanten(3). Avståndet till panelen skall vara ca 5mm (4). Bilden blev lite dålig och är därför ifylld en aning.

Mellan trådarna lödas 10st 82ohm 0.6 watt metallfilmsmotstånd. Detta ger ett motstånd på ca 8,2 ohm som tål 6 watt. Om man använder ett kraftigare slutsteg än det som ingår i denna byggbeskrivning måste effektåligheten ökas genom fler parrarellkopplade motstånd av ett annat värde, slutmålet skall vara omk 8 ohm.

En annan vy av motståndspaketet. Lägg märke till att dom ligger “om lott”.

Ställ omkopplaren i första läget. Omkopplaren är i första läget när den platta ytan ligger plant.

Mät upp motståndet.

Skriv upp värdet under omkopplaren, en decimal räcker: Mäter man fram 8,54 skrivs 8,5. Mäter man fram 8,56 skrivs 8,6 osv. Som synes skall det skrivas upp fler värden lite längre fram.

Del 7.18

Kalibreringsdämpsats för mikrofonförstärkare

Löda fast motstånd R14 82k (1) mellan lödöra A6 (2) och lödöra E6 (3) på omkopplaren.

Löd fast motstånd R15 mellan motståndsbenet för R14/lödöra E6 och jordpunkten som tidigare monterats. Bilden är ifylld för större tydlighet.

Del 7.19

Kalibreringsmotstånden

Mät upp motståndet i de båda motstånden R9 och R10. I detta fall är dom runda och gröna. Det vanligaste utseendet är dock som det övre. Denna gång kör vi med de gröna runda.

Skriv upp värden under det tidigare inskrivna. Det lägre värdet (R9) bör ligga kring 4ohm och skrivs in vid “KAL4”. Det högre värdet (R10) bör ligga vid 16ohm och skrivs in vid “KAL16”.

Vänd på lådan och skriv upp samma värden på utsidan av lådan. Detta är viktigt då man senare använder samma värden för kalibreiningen av instrumentet.

Löda motståndet R10 (1) till D5 (2) på omkopplaren. Forma benen som på bilden (3).

Löda (1) R9 omk 4 ohm till D4 (2). Forma benen som på bilden (3).

Löda en tråd (2) från andra benen på motstånden (1) till den näraliggande jordpunkten (3)….

….jordpunkten visas tydligare här i ett tidigare skede av bygget.

Del 7.20

Mikrofon in

Skala en skärmad kabel (1) och löda fast signaltråden på RCA-kontakten för “Mik in” (2).
Skärmdelen (3) skall vi löda senare.

Andra ändan av samma kabel lödas fast på omkopplarörat E1 (1). Skärmen klipps av ca 5 mm in (2).

Gör i ordning en svart kopplingstråd och löda fast den på “Mik in” jord (1). Den lösa skärmen lödas fast på den avskalade svarta jordtråden (2).

Den svarta jordtråden lödas i den centrala jordpunkten.

Del 7.21

Mikrofonförstärkare ut till nivåpotentiometer

Skala en skärmad kabel och löda fast signalledaren på potentiometer “Miknivå”‘s lödöra 3 (1). Skärmen lödas på kopplingstråden som går till lödöra 1 (2).

Andra ändan av den skärmade kabeln lödas signalledaren på lödpinne “OUT” (2). Kabelns skärm kapas av ca 5 mm från den blottlagda signalledaren (1).

Del 7.22

Omkopplare E0 till mikrofonförstärkare in med kondensator

Löda kondensator C3 22uF (4) minuspol till “AF IN” (1).
Skala en skärmad kabel (3) och koppla signaltråden till kondensatorns plus sida (2).

Andra ändan av den skärmade kabeln skalas och signaltråden lödas till E0 (1). Skärmen klipps av ca 5 mm från signaltråden (2).

Del 7.23

Mikrofonförstärkare jord

Skala av ett par cm på en svart kopplingstråd (1). Löda tråden mot jord på mikrofonförstärkaren (2). Skärmen från signal in lödas också till denna jordtråd (3).

Andra ändan av jordtråden (1) lödas mot den centrala jordpunkten (2).

Del 7.24

Mikrofonbias

Trä på en svart trådhylsa från en kopplingstråd över ena benet (2) på R13 2,2k (3).
Gör en liten ögla på samma ben och löda fast den på kondenstor C3’s plussida (1).
Samma motstånds andra ben lödas på rad i följande ordning R12 2,2k (5) lödas (4), kondensator C2 47uF plusbenet (7) lödas (6) och R11 med valt värde (se nedan) (9) lödas (8).
Kondenstorn’s andra ben kröks (11) mot R12 och lödas (12).
Motstånd R11’s (9) fria ben(10) böjs uppåt och formas som en ögla. I denna ögla skall sedan strömförsörjningen lödas.

Värde för R11:
Vid 9v spänning 6,8 kohm.
Vid 12v spänning 10,0 kohm.
Vid 15v spänning 12,0 kohm.
12kohm KAN användas till alla spänningar under 15v men bias spänningen blir då lågt vid lägre ingångsspänning.

En annan vy över mästerverket….

… och ytterligare en.

Mellan kondesator C2 och motstånd R12 lödas (2) en jordtråd i form av en svart kopplingstråd (1) (dålig bild).

Andra ändan av den svarta jordtråden lödas mot den centrala jordpunkten.

Del 8.0 Nätaggregat Förord

Nätaggregat med tillhörande komponenter är inget som ingår i Mätro-1. Till Mätro-1 hör endast beskrivning av själva mätmodulen. Men som ren service visas här ett sätt, av många, att tillföra ström till elektroniken.

Det finns två sätt man kan tillföra ström:
1. Med batterier
2. Med ett nätaggregat

Batterier:
Under tester har det visat sig att man inte kan göra många mätningar innan Mätro gjort slut på ett 9 volts batteri. För att mäta en hel dag kommer det att förbrukas ett antal batterier. I och för sig kan man använda uppladdningsbara batterier. Problemet är att styrkan avtar efter hand så att nivåkontrollerna inte längre är giltiga. Dvs det är svårt att göra en serie mätningar under samma förutsättningar.

Nätaggregat:
Valet faller alltså på ett nätaggregat. För att hålla priset nere har det visat sig att färdigbyggda nätaggregat av typen “batterieliminator” är ett val som spar både pengar och tid. Marknaden har också försett oss med en uppsjö av aggregat till lågt pris och bra kvalité. Mer om nätaggregat längre ner.

Monteringen:
Man kan använda aggregatet på två sätt, antingen används aggregatet utanför Mätro med en anslutning inbyggt i lådan eller så bygger man in aggregatet i lådan. Det svåraste är att bygga in aggregatet i lådan. Därför visar manualen just det förfarandet. Jag rekommenderar dock att nätaggregatet INTE monteras in i lådan.

Mer om nätaggregat:
Om nätagregat kan man säga mycket. Men främst kan man säga att det inte lönar sig att konstruera och bygga själv när det är frågan om under 20volt och 2amp. Det finns många bra batterieliminatorer ute på marknaden till billigt pris. Man kan inte själv bygga så billigt om man måste köpa alla komponenter till bygget. Till detta kommer också tiden det tar att bygga. Jag förordar alltså färdigbyggt på denna punkt.
Batterieliminatorer finns i två utföranden, den vanligaste som är icke switchande och det som kommer mer och mer, switchande.
Skillnaden mellan switchande och vanliga är att i de vanliga finns en 50hz nätfrekvens på sekundärsidan av transformatorn . Denna nätfrekvens kan läcka igenom elektroniken som likriktar och stabiliserar strömen med ett “brum” i signalen som följd. De switchande aggregaten växlar om nätfrekvensen (switchar) till över 100khz som resulterar i ett helt brumfritt system. Jag förordar alltså switchande nätagregat då det är värt den lilla prisskillnad som det här är frågan om.

Lite, ovetenskapliga, mätningar visar skillnaden mellan de två typerna av nätagregat. Mätningaran har gått till så att en MLS-siganal har matats in i Mätro-1 från SpeakerWorkshop. Mätro har haft mikrofonen nerdragen till noll. Det som mätts upp är alltså en MLS-signal som varit helt tyst in. I stället mäts allt annat som tillförs av elektroniken. Slutsteget var uppdraget tills precis innan den klipper. Kurvan vi ser är alltså en MLS-tolkning av bruset. Detta är inte ett korrekt sätt att mäta brus men syftet var inte att mäta brus utan att se hur stort tillskott nätfrekvensen har på en MLS-kurva.

Det ej switchande nätagregatet tillför en tydlig höjning vid 50hz. Aggregatet är av mycket bra kvalité så man kan förvänta sig att nätfrekvenstillskottet kan vara mycket högre i andra fall.

Det switchande aggregatet undertrycker nätfrekvensen så bra att det tom blir en svacka vid 50hz.

Här är båda mätningarna ihopsatta. Från 200hz och uppåt är kurvorna nära nog identiska. Man kan se att det icke switchande aggregatet ger ett tillskott vid 25hz, 40hz, 50hz och 150hz. Det switchade har ett tillskott vid 30hz. Men det är bara tillskottet vid 50hz som utmärker sig. Vid en tidig prototyp av Mätro-1 användes ett billigt nätagregat, jag gjorde inga mätningar som dessa då men vid vanliga frekvensmätningar fick jag en liten topp vid 50hz. Det innebär, om man lade in den toppen här, skulle den toppen nå upp omk 25-35db högre än nedanstående topp vid 50hz.

Del 8.2 Bygg om nätaggregatet

Denna ombyggnad för att placera näraggregatet inne i Mätro bör man INTE göra. Placera aggregatet i ett vägguttag som det är byggt för, med en koppling mot Mätro.
För de som absolut ändå vill använda den inbyggt i Mätro gör som i de följande kapitlen.

Klipp av piggarna längs med den kromade ytan. Om man vrider tången runt samtidigt som man klämmer åt kan man enkelt bryta av den sista biten.

Så här ser det ut när den är av. Klipp sedan av den återstående också.

Kläm försiktigt ett jack i isolerningen runt om längst in på piggen så att den går dra av.

Så här ser det ut när den är avdragen. Gör på samma sätt med den andra piggen.

Klipp av två sektioner från plinten.

Två sektioner avklippta.

Skruva på sektionerna på piggarna.

Så här ser det ut när båda är fastskruvade.

Lite närmare.

Linda in agregatet i alu-folie (skall isolera från eventuellt nätbrum).

Så här ser det ut när det är inlindat.

Primärkabeln har en ferrit.

Skala av plasten över ferriten.

Klart.

Ferritkärna.

Klipp av den sekundära kabeln ca 10cm från aggregatet och skalan den ca 2cm in.

Återledaren, minus, ligger som en skärm runt plusledaren. Det visar att näraggregatet är genomtänkt.

Skala av ledaren ca 1cm in. Nu är nätaggregatet klart för inmontering.

Del 8.3 Montera nätaggregatet

Lägg ner aggregatet i lådan på lämplig plats och märk ut första borrhålet.

Märk ut andra borrhålet.

Märk ut tredje borrhålet.

Märk ut fjärde borrhålet.

Här ser man var det skall borras.

Borra på punkterna. Om man skall använda buntband för fastsättningen bör man använda den dim på borr som visas på bilden. I detta bygge skall den dock sättas fast med ståltråd. För ståltråd krävs lite mindre borr.

Färdigborrat.

Ståltråden som skall användas är av typen “najtråd”. Finns att köpa på närmaste byggvaruhus el. liknande.

Klipp till en tilltagen bit av tråden och böj den enligt bilden för att lätt få in den i hålen.

Väl på insidan böjs tråden över aggregatet och najas fast. Klipp av överflödig tråd.

Den andra tråden förs in på samma sätt som den första och najas fast. Men här skall den främre tråden böjas i en vinkel framåt.

Så här.

Den bakre klipps av.

Klipp ut en sektion ur kopplingsplinten.

Skruva fast den på den framåtböjda najtråden.

Så lätt var det att ordna en jordkoppling till det skyddande alu-höljet. Nu är det klart att koppla in aggregatet mot elektroniken.

Del 8.4 Koppla in nätaggregatet

Observera att hushållsström (240v) är dödande. Iaktag största försiktighet, koppla ALDRIG på strömmen utan lock. För att få arbeta med 240 volts nätkablar måste erforderlig kunskap härom finnas. Vid minsta osäkerhet använd nätaggregatet som den är konstruerad för, att kopplas direkt till nätet via eluttaget.

Nu skall nätaggregatet kopplas in.
Vi börjar med jorda alu-foliehöljet med denna koppling.

Klipp till en bit svart kopplingstråd (1). Skruva in den i plinten (2) och löda den andra ändan i den centala jordpunkten (3).

Översiktsbild
Gör i ordning röda kopplingstrådar för att dra det interna elnätet enligt bilden.
(1) är tråden som går mellan slutsteget’s +v och mikrofonförstärkaren’s +.
(2) är tråden som går mellan slutsteget’s +v och mikrofonbiasen’s +.
(3) är slutsteget’s “+v”.
(4) är mikrofonförstärkaren’s “+”.
(5) är mikrofonbiasen’s +.

En närmare bild på mikrofonförstärkaren’s “+” (1). Nr (4) på översiktsbilden ovan.

En närmare bild på slutsteget’s “+v” (1). Nr (3) på översiktsbilden ovan. Lägg märke till stiftets förlängning som utgörs av en av trådarnas uppböjda del. Den behövs för att få plats och säkra kabeln från nätaggregatet.

En röd tråd (1) lödas mot mikrofonbiasens pluskoppling. Nr (5) på översiktsbilden ovan.

Nu skall kabeln från nätaggregatet kopplas in till “+V” på slutsteget. Nr (5) på översiktsbilden ovan.

Testa så längden är ok. Den bör gå i en båge enligt bilden.

Montera ferritkärnan, tryck den så långt in på kabeln som möjligt.

Så här ser det ut när ferritkärnan är på plats.

Löda nätaggregatets sekundära mitt kabel (+) till slutsteget’s “+v” (1). Nr (3) på översiktsbilden ovan. Tråden som stack upp från stiftet böjs först runt sekundära mitt kabeln innan lödning.

Tillverka en jordtråd genom att lida ihop två svarta kopplingstrådar (1).
Löda sedan ena ändan (3) mot nätaggregatets sekundära skärmkabel (-) till den tvinnade svarta jordtråden (2).
Andra ändan av den svarta tvinnade jordkabeln löds i den centrala jordpunkten (ej med på bild).

Klipp ut en bit med två kopplingar ur plinten.

Så här ser den ut färdig.

Skruva fast kopplingen i det lediga fästet.

Fastskruvad.

Den överblivna sekundärkabeln från nätaggregatet kommer väl till användning.

Klipp och skala till en liten kabelbit enligt bilden. Lägg märke till att i den övre ändan har minuskabeln klippts bort 1,5 cm in på tråden.

Kabeln placeras och skruvas fast enligt bilden. Lägg märke till att minuspolen (skärmen) inte skall ligga mot nätaggregatet utan åt andra hållet.

Vy från sidan.

Gör i ordning två trådar, varvid den ena skall var lite längre än den första, från nätaggregatets sekundära överblivna, kablar. Lägg märke till den lilla lösa tomma hylsan överst i bild (1). Minuspolen (jorden) är bortklippt på högra sidan (2) medan jorden finns kvar på andra sidan (3).

Sätt tillbaka hylsan.

Löda fast tråden på det mittersta lödörat på omkopplaren för ON/OFF. När tennet stelnat men inte kallnat dras plasthylsan fram över lödstället så att hylsan blir en kortslutnings- och en hållfastsäkerhetsdetalj.

I andra ändan skruvas tråden fast i plintens lediga plats på den sidan. Skärmarna lödas ihop.

Samma sak görs med översta tråden som den undre vid omkopplaren.

I andra ändan skruvas tråden fast i högra kopplingen (1) som sitter på nätaggregatet och skärmen lödas till de andra två skärmarna (2).

De ihopsatta skärmarna kopplas till den centrala jordpunkten via en svart tråd.

Här ser man lödningen mot skärmarna på nära håll…

…och här mot centrala jordpunkten.

Observera att husållström (240v) är dödande. Iaktag största försiktighet, koppla ALDRIG på strömmen utan lock. För att få arbeta med 240 volts nätkablar måste erforderlig kunskap härom finnas. Vid minsta osäkerhet använd nätaggregatet som den är konstruerad för, att kopplas direkt till nätet via eluttaget.

Plocka fram en gammal nätkabel. Den behöver inte se ut så här men det är idag vanligt att få sådana över i hemmen.

Tag bort eventuell kontak i ändan som skall kopplas till Mätro-1.

Skala kabeln. Klipp bort jordkabeln.

Kabelklämma finns i flera gamla elapparater.

Måtta ut placeringen längst bak till höger i lådan och borra hål.

Skruva fast kabeln i kopplingarna (1) och dra åt kabelklämman (2).

En närmare vy.

Om allt är gjort i tur och ordning bör Mätro-1 vara klar nu. Lite andra punkter återstår dock innan den får ta sin första flygtur.

Del 8.5 Koppla in lysdionden

Ett problem med en överbliven lysdiod är vad man skall använda för motstånd för att den skall lysa lagom starkt. Vi börjar, helt kort, med att visa en metod att ta reda på det.

Koppla den okända lysdioden till nätaggregatet enligt bilden. Innan man sätter på strömen vrids potentiometern längst till vänster, på bilden är det till höger eftersom vi ser potentiometern bakifrån. Sätt på strömen och vrid potentiometern åt andra hållet sakta. När lysdioden tänts och lyser lagom starkt slutar man vrida. Tänk på att dioden lätt går sönder om spänningen blir för hög. Rör ej potentiometern mer. Tag av trådarna från potentiometern, koppla på ett instrument på samma lödöron som trådarna satt på och läs av motståndet. Resultatet ex. 800 ohm skall motsvara det fasta motståndet man väljer. Det finns inga motstånd på exakt 800ohm därför väljer man det närmaste värdet.

Innan man fortsätter här skall nätsladden dras ur kontakten .

Lysdioden är monterad.

Jordtråden är fastlödad.

I andra ändan löds jorden mot närmaste jordanslutning. Här är det där det jordpunkten för skärmarna från starkströmstrådarna.

Ett motstånd, motsvarande det som mättes fram i första stycket här ovan, löds fast mot diodens andra ben. I anda ändan av motståndet löds en röd tråd fast.

Andra ändan av den röda tråden lödas fast på slutstegets “+V”-pinne.

Här ser vi tråddragningen. Röda pilar är strömtråden och blåa pilar är jordtråden.

Sätt i kontakten och sätt på strömen. Dioden lyser!

Del 9.1 Montera rattar

På de utstående axlarna skall rattar monteras.

I detta exempel har en dyr ratt valts. De är inköpta på ELFA och kostade ca 167kr (2005). Beställningsnr. Stor ratt 38-263-85, Lock till stor ratt 38-272-76, Liten ratt 38-263-10, Lock till liten ratt 38-271-44. Vid inköpstillfället var lock med vitt streck (index) till stor ratt slut.
Ett krav på den stora ratten är att den är försedd med chuck pga att omkopplaren kräver ett högt vridmoment om den inte modifierats. Mer om modifiering längre ner.

När omkopplaren skruvades på plats enligt en tidigare beskrivning hamnade omkopplarens gängor en bit utanför muttern. Detta måste åtgärdas för att den valda ratten skall passa.

Konstruktionen är så gjord att omkopplaren går att plocka ur lådan utan att löda loss några anslutningar. Detta med tanke på framtida modifieringar. En sån manick…

Lägga på ett passande antal brickor och sätt tillbaka omkopplaren.

När muttern är påskruvad igen sticker omkopplaren ut förhoppningsvis passande mycket.

Mät det djup axeln skall gå in i rattens chuck. Alltså från botten av chucken till överdelen av chucken.

Så här mycket var det.

Närbild på djupet.

Sätt skutmåttets sticka mot översta fasta delen av omkopplaren och gör ett märke där axeln skall sågas av.

Mät avståndet mellan panelen och översta fasta delen av omkopplaren.

Stoppa in stickan i rattan mot chuckens övesta del. Spelet som syns mellan skjutmåttet och rattens understa del är det avstånd som kommer att bli mellan panelen och ratten. Det är bra om avståndet ligger på ca 2mm. Kan tyckas för långt från panelen men då kan man lägga till en indexskiva eller en muttertäckare om så önskas.

En annan vy. .

Såga av axeln efter märket som gjordes tidigare. Varför jag använder sticksåg? Jo, det var alldeles för jobbigt med högaffel…..

Skämt åsido, det är en sådan här som skall användas när axlar skall sågas av och inget annat.

Nu är det tid för de små rattarna. Gör på samma sätt med båda. Mät djupet till chuckens botten från rattens nedersta kant.

Placera stickan mot översta fasta delen av potentiometern och gör ett märke på axeln där den skall kapas. Eftersom muttern hamnar under rattens kant behöver man inte ta hänsyn till avståndet mellan rattens underkant och panelen. Muttern ordnar det avståndet.

Nu är alla axlar kapade

Nu skall rattarna sättas på plats.

Vrid axeln längst till vänster och sedan tillbaka till höger ett steg. Ratten måste synkroniseras mot andra läget dvs Impedansmätningen.

Ratten är påtryckt.

Drå åt muttern en aning så att endast mild våld krävs för att vrida den runt.

Vrid ratten så att skalstrecket (index) hamnar mitt för andra lägets punkt…

…så här.

INTE så här.

Efter som muttern drogs åt en aning kommer ratten att stanna i sitt läge. Om man inte drar åt den kommer ratten att rubbas så fort man släpper den eller vidrör igen.

Drag åt muttern. Finns inget verktyg som passar går det bra med en tång. Håll i ratten stadigt med handen under tiden.

Tid för små rattarna. Vrid potetiometern längst till vänster. Trä på ratten med skalstrecket en bit upp och dra åt skruven en aning så att ratten kan vridas till vänster med mildt våld.

Vrid ratten så att skalstrecket pekar på nollan.

Håll i ratten och dra åt skruven. Gör på samma sätt med den återstående ratten.

Nu är rattarna på plats.

Om så önskas kan muttertäckare inhandlas som täcker över muttrarna.

Eftersom valet av ratt i detta fall blev en liten rund ratt krävs det att omkopplarens vridmoment minskas. Detta gör man genom att byta ut fjädern mot en mjukare. Ett annat sätt är att i stället för fjäder använda ett gummiband. När gummiband används får man möjlighet till att justera efter egen smak. Tänk på att använda gummiband av bättre kvalité.

Justering sker genom att flytta skruven åt önskat håll.

Det händer att man får en känsla av odistinkta lägen hos omkopplaren. Det beror på en arm som ligger mot omkopplarens frontplåt. Stoppa in en skruvmejsel och bänd ut den någon tiondel.

Del 10.1 Vad behövs för kablar

Anslutningskablar och probe kabeln är de kablar som skall användas till Mätro-1 enligt följande:

1 Line out
är en enkanalig skärmad kabel som går från ljudkortets “Line out” till Mätro-1’s “Från Line out”.
Kabeln skall vara försedd med en 3,5mm stereo teleplugg mot ljudkortet och en RCA-kontakt mot Mätro-1. Endast vänster kanal används.
Anmärkning:
Det går utmärkt att köpa färdig kabel till denna koppling. Kravet är skärmad kabel, stereo teleplugg i en ända och RCA-kontakt i den andra ändan. Kabeln behöver inte vara enkanalig det går bra med tvåkanalig där högerkanalen inte ansluts mot Mätro-1.

2 Line in
är en tvåkanalig skärmad kabel som går från ljudkortets “Line in” till Mätro-1’s “Till line in”.
Kabeln skall vara försedd med en 3,5mm stereo teleplugg mot ljudkortet och två RCA-kontakt mot Mätro-1. Båda kanalerna används.
Anmärkning:
Det går utmärkt att köpa färdig kabel till denna koppling. Kravet är skärmad kabel, stereo teleplugg i en ända och två RCA-kontakt i den andra ändan.

3 Probe
är en tvåkanalig högtalar kabel som går från Mätro-1’s “Mätning” till mätobjektet.
Kabeln skall vara försedd med två bananpluggar mot Mätro och två Krokodillklämmor mot mätobjektet. Båda kanalerna används.
Anmärkning:
Denna typ av kabel finns knappast att köpas utan måste lödas ihop själv. Som kabel duger vanlig “lampsladd” utmärkt.

4 Mikrofonkabel
Denna kabel tillhör mikrofonen och behandlas ej här. Dock skall den vara av skärmad typ med RCA-kontakt mot Mätro-1. Anslutningen mot mikrofonen avgörs av konstruktionsvalet.

Del 10.2 Line out

Kabeln som går från “Line out” på ljudkortet till motsvarande på Mätro-1 är enkanalig: Man använder endast vänster kanal. Denna kabel matar Mätro-1 med mätsignaler.

“Line out” är en enkanalig skärmad kabel som går från ljudkortets “Line out” till Mätro-1’s “Från Line out”.
Kabeln skall vara försedd med en 3,5mm stereo teleplugg mot ljudkortet och en RCA-kontakt mot Mätro-1. Endast vänster kanal används.

Vänster kontakt på bilden är 3,5mm telepropp.
Höger kontakt på bilden är en RCA kontakt.

Vänster kanal är röd.
Höger kanal är blå men används inte till denna anslutning.
Svart är jord och skärm.
Gul är hylsan. På vissa sorter av kontakter är hylsan en del av jorden.

Telepropp, i detta utförande guldpläterad med jordad metallhylsa. Jodad metallhylsa kan minska bruset. Teleproppen i detta utförande är tvåkanalig. Använd alltid tvåkanaliga proppar.

Samma hylsa öppnad.

RCA kontakt, detta utförande guldpläterad med jordad metallhylsa. Jordad metallhylsa kan minska bruset. Alla RCA kontakter är en-kanaliga.

RCA kontakten öppnad.

Del 10.3 Line in

Kabeln som går från “Line in” på ljudkortet till motsvarande på Mätro-1 är tvåkanalig: Man använder alltså vänster och höger kanal. Denna kabel matar ljudkortet med mätsignaler från Mätro-1.

“Line in” är en tvåkanalig skärmad kabel som går från ljudkortets “Line in” till Mätro-1’s “Från Line in”.
Kabeln skall vara försedd med en 3,5mm stereo teleplugg mot ljudkortet och två RCA-kontakt mot Mätro-1.

Vänster kontakt, på bilden, är 3,5mm telepropp.
Höger kontakter, på bilden, är Vänster och höger RCA kontakter.

Vänster kanal är röd.
Höger kanal är blå.
Svart är jord och skärm.
Gul är hylsan. På vissa sorter av kontakter är hylsan en del av jorden.

Telepropp, i detta utförande guldpläterad med jordad metallhylsa. Jordad metallhylsa kan minska bruset. Teleproppen i detta utförande är tvåkanalig. Använd alltid tvåkanaliga proppar.

Samma hylsa öppnad.

RCA kontakt, detta utförande guldpläterad med jordad metallhylsa. Jodad metallhylsa kan minska bruset. Alla RCA kontakter är en-kanaliga.

RCA kontakten öppnad. Endast vänster kanal visas.

Del 10.4 Probe

Probe-kabeln är den kabel man mäter med dvs sista länken före mätobjektet. Eftersom signalnivån är betydligt högre här krävs ingen skärmad kabel. Vanlig högtalarkabel eller vanlig hemmanätkabel duger gott. Det enda kravet är att ledarna ligger nära varandra större delen av kabelns längd för att inte dra på oss någon impedanshöjning i kabeln.

Vänstra kontakter, på bilden, är plus och jord banankontakt.
Högra kontakter, på bilden, är plus och jord klämma.

Pluspol är röd.
Jorden är svart.
Gul är hylsan. På vissa sorter av kontakter är hylsan en del av jorden. Klämmorna saknar hylsa på

Banankontakt. Denna banankontakt är en guldpläterad. Det behövs inte, går utmärkt med en standardbanan.

Klämma kallad “krokodillklämma” pga likheten med en krokodills käkar.

Klämma med hyllsa. Bilden visar pluspolen. Minuspolen har en svart hylsa.

Del 11.1 Mätning av elektronik ström av

Om någon mätning avviker allt för mycket eller att reaktionen inte är den väntade måste tråddragningen kontrolleras och, vid fel, ändras.

Observera att strömmen INTE skall vara på. Sätt INTE i kontakten i vägguttaget.

Använd en multimeter.

Mätning 1 – Mellan “Från Line out” och Slutsteget in

Placera klämmorna enligt bilden.
Den svarta är kopplad till jord. Den översta RCA-kontakten har en lättåtkommlig jord.
Den röda är kopplad till pinnen på slutsteget “in”.

Närbild på slutsteget “in”.

Placera Systemval på nedersta läget.

Placera Systemvolym på 0.

Multimetern skall nu visa ca 8,9k ohm. Värdet är inte kritiskt. Det kan variera med något kilo ohm.
Resultatet är resistansen av R16 och R17 parrarellkopplade, exakt värde är 1/(1/82+1/10)= 8,93k ohm.
Stämmer inte värdet måste något eller båda motstånden vara av fel värde.
Det kan ju också vara så att trådarna ligger fel, kontrollera detta.

Vrid över Systemvolymen till…

max.

Multimetern skall nu visa ca 100 ohm högre. Värdet är inte kritiskt. Det kan variera med omkring 100%. Vrid Systemvolymen fram och tillbaka medan man tittar på multimeterns display. Den skall röra sig steglöst mellan de två uppmätta värdena.
Om första värdet stämmer men inte detta är det fel värde på potentiometer P1 eller så är trådarna anslutna till fel ben på P1.
Det kan ju också vara så att trådarna ligger fel, kontrollera detta.

Mätning 2

Ställ mätaren på ohm.

Sätt den röda klämman här, dvs “Till line in” vänster kanal. Vänster är den understa och klämman skall sitta framför motståndet…

…och den svarta här dvs “Mätning plus”.

Placera Systemval på första läget. Mätaren skall nu visa 0 eller nära 0 ohm.

Placera Systemval på andra läget. Mätaren skall nu visa samma värde som skrevs upp under lådan eller samma som referensmotståndet. Mätaren kan ibland visa aningen mer än det förväntade, kan röra sig om någon tiondels ohm.

Placera Systemval på tredje läget. Mätaren skall nu inte visa något, en digital mätare visar vanligast några streck i displayen. Har man en mätare som avger en signal vid kontakt skall den inte avge någon signal.

Placera Systemval på fjärde läget. Mätaren skall nu inte visa något, en digital mätare visar vanligast några streck i displayen. Har man en mätare som avger en signal vid kontakt skall den inte avge någon signal.

Placera Systemval på femte läget. Mätaren skall nu inte visa något, en digital mätare visar vanligast några streck i displayen. Har man en mätare som avger en signal vid kontakt skall den inte avge någon signal.

Placera Systemval på sjätte läget. Mätaren skall nu inte visa något, en digital mätare visar vanligast några streck i displayen. Har man en mätare som avger en signal vid kontakt skall den inte avge någon signal.

Mätning 3

Ställ mätaren på ohm.

Sätt den röda klämman här, dvs “Till line in” vänster kanal. Vänster är den översta…

…och den svarta skall sitta här dvs “Mätning plus”.

Placera Systemval på första läget. Mätaren skall nu inte visa något, en del mätare börjar vandra uppåt eller neråt i ohm. Har man en mätare som avger en signal vid kontakt skall den inte avge någon signal.

Placera Systemval på andra läget. Mätaren skall nu inte visa något, en del mätare börjar vandra uppåt eller neråt i ohm. Har man en mätare som avger en signal vid kontakt skall den inte avge någon signal.

Mätning 4

Ställ mätaren på ohm.

Sätt den röda klämman här, dvs “Till line in” vänster kanal. Vänster är den översta…

…och den svarta klämman skall sitta här på “Mätning minus”

Placera Systemval på första läget. Se till att Systemvolym och Mikrofonnivå står på noll. Mätaren skall nu visa 0 ohm. En del potentiometrar kan ha ett litet ingångsvärde när den står på noll, därför kan mätaren visa upp till 1 ohm.

Höj mikrofonnivå sakta samtidigt som mätaren läses av. Mätaren skall nu öka från ca 0 till ca 10k ohm. När detta är klart vrid tillbaka ratten till 0.

Placera Systemval på tredje läget. Mätaren skall nu inte visa något, en del mätare börjar vandra uppåt eller neråt i ohm. Har man en mätare som avger en signal vid kontakt skall den inte avge någon signal.

Placera Systemval på fjärde läget. Mätaren skall nu inte visa något, en del mätare börjar vandra uppåt eller neråt i ohm. Har man en mätare som avger en signal vid kontakt skall den inte avge någon signal.

Placera Systemval på femte läget. Mätaren skall nu inte visa något, en del mätare börjar vandra uppåt eller neråt i ohm. Har man en mätare som avger en signal vid kontakt skall den inte avge någon signal.

Placera Systemval på sjätte läget. Se till att Systemvolym och Mikrofonnivå står på noll. Mätaren skall nu visa 0 till högst något ohm. Har man en mätare som avger en signal vid kontakt skall den avge signal.

Höj mikrofonnivå sakta samtidigt som mätaren läses av. Mätaren skall nu öka från ca 0 till ca 10k ohm. När detta är klart vrid tillbaka ratten till 0.

Mätning 5

Ställ mätaren på ohm.

Sätt den röda klämman på “Mätning plus” och den svarta klämman på “Mätning minus”.

Placera Systemval på sjätte läget. Mätaren skall nu inte visa något, en del mätare börjar vandra uppåt eller neråt i ohm. Har man en mätare som avger en signal vid kontakt skall den inte avge någon signal.

Mätning 6

Ställ mätaren på ohm.

Sätt den röda klämman på vänster bygel ovanpå omkopplaren. Det är den bygel som en gul och en röd tråd skall vara lödad på.

.Den svarta klämman skall sitta här på “Mätning minus”

Placera Systemval på tredje läget. Mätaren skall nu visa ca 92k ohm.

Placera Systemval på fjärde läget. Mätaren skall nu visa ca 4 ohm. Dvs det är det “lilla” kalibreringsmotståndet som mäts. Värdet bör stämma med det som skrivits upp på lådans undersida.

Placera Systemval på femte läget. Mätaren skall nu visa ca 16 ohm. Dvs det är det “stora” kalibreringsmotståndet som mäts. Värdet bör stämma med det som skrivits upp på lådans undersida.

Placera Systemval på sjätte läget. Mätaren skall nu visa ca 92k ohm.

Mätning 7

Ställ mätaren på ohm.

Sätt den röda klämman på mikrofoningången (rött inringat) och den svarta på “Mätning minus” (blått inringat).

Placera Systemval på första läget. Mätaren skall nu visa ca 4k ohm. Om den visar mer än 1k ohm fel är det fel värden på antingen R11 eller R12 eller så har båda två fel värden.

Placera Systemval på andra läget. Mätaren skall nu inte visa något, en digital mätare visar vanligast några streck i displayen. Har man en mätare som avger en signal vid kontakt skall den inte avge någon signal.

Nu är denna mätning klar.

Del 11.2 Mätning av elektronik ström på

Observera att husållström (240v) är dödande. Iaktag största försiktighet, koppla ALDRIG på strömmen utan lock om kunskapen om 240volt inte är tillräcklig. För att få arbeta med 240 volts nätkablar måste erforderlig kunskap härom finnas. Vid minsta osäkerhet låt någon annan utföra kontrollmätningen eller avstå.

Varningstablån här ovan säger en del om riskerna. Avstå från mätningen om minsta osäkerhet finns. Det är på egen risk denna mätning sker.

Mätning 1 – Strömen

Se till att Mätro-1 inte är på. Vrid alla rattar längst till vänster. Sätt kontakten i el uttaget och titta i apparaten så att inget börjar ryka eller så. I så fall har man gjort en allvarlig miss. kontrollera alla kablar noggrant om detta händer och rätta till felet. Observera att man ALDRIG stoppar ner fingrarna i en elförande apparat.

Koppla den svarta klämman till jord genom att sätta den på “Mätning minus”

Håll mätpinnen mot nätaggregatets första plusanslutning. I detta fall slutstegets +pol.

Samtidigt trycker man ner….

…Av/PÅ-knappen. Nu är den på…. härlig kännsla!

Mätinstrumentet som är inställt för mätning av likspänning (V=) skall nu visa nätaggregatets spänning som i detta fall är ca 15v. Om mätaren skulle visa ett lägre värde än det förväntade skall apparaturen stängas av omgående och en ingående kontroll göras att alla kablar är rätt kopplade.

Mätning 2 – Mikrofon bias

Se till att Mätro-1 inte är på. Vrid alla rattar längst till vänster. Sätt kontakten i el uttaget. Observera att man ALDRIG stoppar ner fingrarna i en elförande apparat.

Koppla den svarta klämman till jord genom att sätta den på “Mätning minus”

Sätt på Mätro-1.

Placera mätpinnen som på bilden. Se till att få kontakt mot tråden. Kretsen är en mikrofonbias.

Mätinstrumentet som är inställt för mätning av likspänning (V=) skall nu visa mikrofonbiaskretsens utspänning som i detta fall är ca 2,7v. Om värdet inte stämmer med detta vid 15v inspänning är det troligen fel värden på de ingående komponenterna. Kontrollera och byt.

Flytta mätpinnen till Mikrofoningången. Se till att det blir kontakt mellan mätpinnen och inne i kontakten.

Mätinstrumentet skall nu också visa ca 2,7v. Om värdet inte stämmer med detta vid 15v inspänning men stämmde vid mätningen ovan är trådarna troligen felkopplade på vägen. Kontrollera och ändra.

Mer än så här kan vi inte mäta med strömmen på.

Del 11.3 Provmätning med Speaker Workshop

Det är nu det gäller. Skall den fungera eller blir det platt fall?

Mätning 1

Första mätningen är alltid lite nervöst. Men brukar alltid gå förvånansvärt bra om tidigare anvisningar följts.

1. Plugga in kontakterna.
På Mätro-1’s baksida står det i klartext i vilket hål på ljudkortet det skall in i.

2. På framsidan sätter vi i kontakten till mikrofonen (dålig bild).

3. Här är även mätkabeln (eg. mätprob) isatt.

4. Vrid alla rattar längst till vänster.

5. Starta upp Speaker Workshop.

Läs i mätmanualen hur ett projekt skapas under “1.1 Skapa ett testobjekt“.
Under punkt 6 står det så här:
   6. Ett Spara-dialog-fönster öppnas.
    a Vid texten “Filnamn:” skriv in TEST.swd
    b Klicka på knappen “Spara”.
Vid punkt 6a så kan man i stället skriva MÄTRO-1.swd så har man sedan ett mätobjekt bara för mätapparaten när den behöver kontrollmätas mm.

När punkt 11 är klar hoppa direkt till punkt 13.
Under punkt 13e väljer man samma namn som ovan dvs Mätro-1.

Hoppa till punkt 15.

Nu har vi skapat ett enkelt provkörningsmätobjekt enligt ovan. Högerklicka på och välj “Properties” i menyn som öppnades.

6. Ett inställningsfönster för tongeneratorn öppnades. Välj fliken “Sine” och skriv in 1000 på första raden och 0 på andra raden, precis som på bilden. Klicka sedan “OK”. Nu har vi ställt in tongeneratorn så att den skickar en signal på 1khz när vi startar den.

7. Klicka på denna knappen på knappraden. Om det inte syns någon knapprad, dubbelklicka på .

När man klickat på denna knappen öppnas nedanstående fönster. Se till att det står samma i det fönstret som det står i fönstret här nedan. Klicka sedan på “OK”.

8. Ett antal nya filer skapades bla “MÄTRO-1.in.r.Fft. Det är i den filen frekvensmätningarna visas. Dubbelklicka på den raden.

9. Ett fönster öppnades. Det man gjorde var att mäta med Mätro-1 avstängd.
Resultatet kan se ut som nedan eller det kan se ut på lite annat sätt beroende på tidigare inställningar. Hur det än ser ut skall vi nu fixa så att programmet själv visar kurvan.
Dubbelklicka på den vänstra vertikala skalan…

10. …och det öppnar sig ett nytt fönster. Bocka i “Auto minmax” vid (1) samnt ta bort bocken vid (2) om det finns någon där. Klicka sedan på “OK”.

11. Nu optimerades den vertikala skalan. Kurvan som syns här nedan är brus och annat i ljudkort med kablar. Mätro-1 är ju ännu inte uppstartad. Nivån är relativ, dvs den har inget med verklig ljudnivå att gjöra. Detta test gjordes för att beskriva tillvägagångssättet.

12. Ställ nu upp mikrofonen nära ett högtalarelement.

13. Starta Mätro-1. Låt alla rattar vara längst åt vänster fortfarande.

14. Klicka på denna knappen på knappraden. Om det inte syns någon knapprad, dubbelklicka på . Det inringade är mätresultatet, dubbelklicka på den om den inte var öppen redan.

15. Så här blev resultatet med Mätro-1 påslagen men med nivån sänkt till minsta möjliga.

16. Nu höjer vi nivån lite på båda smårattarna. Höj bara någon mm eller så.

17. Klicka på denna . Se till att inställningarna är samma som på bilden nedan. Klicka sedan på “OK”. Håll på med en liten höjning på rattarna tills man ser en tydlig topp vid 1khz.

18. Titta på denna mätare efter varje tryckning, den finns längst ner i Speaker Workshop.
De två fälten under “Maximum” får ej gå över 20 000 i denna test. Om nivån är under 10 000 gå tillbaka till punkt 16 och fortsätt där.

19. Nu har nivån gått över 10 000 i VU-mätaren här ovan. Nu ser vi toppen tydligt i diagramet nedan. Det som händer är att en signal på 1khz sänds från Speaker Workshop till ljudkortet som skickar signalen vidare in i Mätro-1 som förstärker signalen och skickar ut den till högtalaren. Mikrofonen fångar upp signalen och skickar den tillbaka in i Mätro-1 som förstärker den och skickar in den i ljudkortet. I datorn fångar Speaker Workshop upp signalen och presenterar den i nedanstående diagram. Mätro-1 fungerar så här långt!!.

Nu ger vi oss på impedansmätning direkt. Vrid “Systemval” till “Mät. Impedans”. Låt Systemvolymen vara samma som föregående mätning.

Högerklicka på och välj “Properties” i menyn som öppnades.
Ett fönster öppnades. Klicka på fliken “MLS Impulse” och avbocka eventuella bockar. Dra listen längst till höger (256K på bilden). Klicka på knappen “OK”.

Klicka på denna . Om den inte syns dubbelklicka på . Ändra mätmetod genom att bocka i “Impedance” enligt pilen på bilden. Klicka på “OK”.

En ny fil skapades (gråmarkerad). Dubbelklicka på den.

Ett impedansdiagram öppnades. Fasen är avmarkerad, frekvensomfånget är inställt mellan 20hz till 20Khz och den vertikala skalan inställt till lämplig nivå ser kurvan ut så här. Så här ser inte impedanskurvorna ut i olika publikationer, den är jämnare.

Genom att välja “Transform” och sedan “Smooth…” i menyn öppnas ett fönster. I det fönstret väljer man 1/6 oktav och klickar på “OK”. Kurvan rensas då från en hel del av informationen. Tanken är att kurvorna skall vara lättare att läsa. Nu blev det bättre.

Här får vi anse att Mätro-1 kan stå på egna ben. Efter att Del A Appendix lästs igenom börjar man med Mätmanualen. Det är där de riktigt spännande sakerna äger rum.

Del A.1 Modifiera rattar

Modifiering av ratt för pil
Bilderna får tala själva..

Värm med lödkolven.

Del A.2 Alternativa mätkontakter

Andra kontakter för mätning
Kontakterna är inköpta på Biltema och håller en förvånadsvärd hög kvalité.

Löda av trådarna från den gamla mätkontakterna.

Skruva ur de gamla mätkontakterna.

Dessa skall vi sätta dit i stället. Inköpta på Biltema.

Så är ser fastsättningsdelarna ut.

Kontakten monteras genom att plastbrickan med den lilla kanten monteras enligt bild. Sedan trycks kontakten in i sitt fästhål på panelen.

Efter att kontakten trätts in i fästhålet på panelen träs den platta plastbrickan på plats.

Därefter träs lödörat på plats.

Sist monteras muttern som sedan dras åt.

När en sådan här skall dras fast måste först ytterdelen skruvas av.

Här är den understa kontakten fastskruvad och lödad.

Översta kontakten monterad och lödad.

De monterade kontakterna utifrån.

Banankontakten tillhörande de nya mätkontakterna är aningen felkonstruerade. Lägg märke till den fasta muttern på själva bananstiftet.

Här är den iskruvad för hand tills det tog emot. Hur skall man kunna dra åt med nyckel när muttern ligger innanför kanten? Nå, man får väl dra med plattång då.

Så här ser det ut med de nya kontakterna.

De tidigare banankontakterna på plats.

Här sitter de nya banankontakterna på plats med den gamla in tryckta i de nya.

Vitsen med det är att man ex.vis kan koppla in ett motstånd mellan polerna.

Man kan också koppla in en universalmätare på samma plats som ovan.

Här ser man till sist hela härligheten. Håll med om att den är vacker som en soluppgång…..

Del A.3 Fasfel vid pulsmätning

Vid mätning av puls kan det ibland bli så att pulsen startar åt fel håll. Bilden nedan visar hur det kan se ut. Pulserna är isärdragna för att man skall se effekten.

Efter att pulsen lämnat ljudkortet går den in i Mätro-1’s slutsteg och går därifrån direkt tillbaka till ljudkortet’s “Line in” för avläsning. Det är resultatet av den avläsningen som syns i den första svarta dipen här nedan. Det enda i Mätro som kan vända pulsen nedåt är slutsteget. Efter flera mätningar med flera slutsteget har det visat sig att pulsen alltid lämnar den som den kommer in. Här är det alltså aldrig fel.

Nästa orsak kan vara kablarna till och från ljudkortet. Felet består i att man kastat om plus och minus. Om kablarna är felkopplade på det viset måste alla tre kablarna var felkopplade på samma sätt annars kommer samtliga kanaler att bli helt tysta då alltid någon pluspol kommer att varar kopplade till jord. Kontrollera att kablarna är rätt lödade.

Om allt ovan är rätt kan det bara vara ljudkortet i kombination med mjukvaran som vänder pulsen nedåt. Detta exempel är det just ett sådant fel.
Man frågar sig genast vad som skall göras åt saken? Kan fler mätningar bli fel? Hur är det med fasmätningaran? Bara lungn, de är endast pulsens rikting som blir fel. Problemet är nogrant utrett av ett par personer, de skriver så här:

“Don’t be concerned if the phase of the pulse starts out negative, it may do this sometimes without harm to the measurements”

Fritt översatt “Bli inte bekymrad över att pulsen startar med negativ fas, den gör det ibland utan att påverka mätningarna i övrigt”.

För att komma ifrån problemet vänder man helt enkelt kablarna till elementet vid pulsmätning om man vill visa pulsen åt rätt håll (se nästa bild).

Här har en ny mätning gjorts (rött) där polerna på elementet ändrats.

Nu v’a dä slut!