Värmeväxlare 64m2 är inga småpotatis, den blev färdig helt enorm. För att sänka energiförbrukningen byggde jag denna värmeväxlare som värmer ingående luft med den utgående varma luften. Beräkningar och mätningar visade att jag sparade omkring 3 kWh per år. Köpa en värmeväxlare är svindyrt och de kan inte alls mäta sig med min hemmabyggda. Den stora värmeväxlande ytan gjorde att den aldrig fryser som mindre sådana gör.
Det flesta värmeväxlare man köper har en värmeväxlande yta på omkring 10m2. Med en så liten yta får man en lägre verkningsgrad och till det kommer att man då och då måste värma luften med elelement som går igenom värmeväxlaren för att det inte skall blidas is av kondenserat vatten. En sådan kan kosta upp mot 20.000kr (1987) att köpa.
Ökar man på den värmeväxlande ytan till över 40-50m2 kommer växlingen av värme ske under en större yta och med större yta fryser inte det kondenserade vattnet. På köpet får man betydligt högre verkningsgrad och slipper förlora ström i uppvärmning. Denna värmeväxlare är byggd och använd utan några problem alls i mer än 37 år (räknat till 2024-04-11). Bygget här nedan ser inte exakt ut som det blev i verkligheten eftersom skalan inte är exakt och in/ut luften kunde inte placeras i ändarna pga platsbrist. De fick jag sätta på ändarnas sidor istället. Tyvärr togs inga foton under bygget eftersom kameror på den tiden var mer komplicerade att använda än dagen mobilkameror. Senare bilder har lagts till längst ner.
Funktion för varmevaxlare-64m2
- Plåten skall vara 1000x2000x0,5 mm aluminiumplåt.
- Plåtens båda ytor slipas för hand med grovt sandpapper så att man får repor i plåten. Utan repor bildas statiska laminära luftströmmar upp till någon tiondels mm från plåten som isolerar plåten från luftflödet. Med repor över hela plåten kan inte de statiska laminära luftströmmarna bildas.
- Principen är den att man lägger på 5mm tjock tätningslist runt kanterna enligt bilden.
- Det som inte är med på bilderna är att det också skall läggas på samma typ av tätningslist också mitt på plåten lite utspritt så att plåtarna inte sjunker ihop mot varandra och för att få luften att sprida sig runte hela plåten.
Nästa tätningslist läggs avigt i förhållande till ovanstående och nästa efter det läggs det som ovananstående och efter det lägger man listen som nedan igen. Så gör man med alla 16 plåtarna.
Här är en bild på hur de läggs ihop. Översta plåten skall inte förses med lister. Här är det bara 9 plåtar medan vår värmeväxlare skall ha 16 plåtar.
Så här ser principen ut för varmevaxlare-64m2
Luften går in i varannan plåt på ena sidan och ut diagonalt på den andra sidan. Det andra luftflödet rör sig åt andra hållet med en motsats diagonal rörelse så att det bildas i kryss. Denna typen är den effektivaste värmeväxlaren och kallas ”motströmsvärmeväxlare”. Den andra typen kallas för ”korsvärmeväxlare” och används i små system. De har lägre verkningsgar än denna vi beskriver här.
Byggbeskrivning för varmevaxlare-64m2
Bygg två rama, helst med 40×40 mm fyrkantiga stålrör. Svetsa ihop dem. Det går också att bygga i trä med 45x45mm reglar.
Lägg på en plåt på en av ramarna.
Lägg på gummilist så som vi beskrivit här ovan.
Lägg på en plåt till ovanpå gummilsterna och lägg på gummilister också på denna plåt fast tvärt om mot den första. Gör så hela tiden tills 15 plåtar ligger på plats. Den sista plåten läggs ovanpå utan att lögga på gummilist.
Så är ser det ut när alla plåtar ligger på plats.
Lägg på den andra ramen ovanpå den sista plåten. Ovanpå allt detta lägger man vikter utspritt på sammanlagt va 20-30kg. Testa dig fram för gummilisten skall tryckas ihop ca 1 mm med vikterna. När det är klart monteras sidorna, av plattstål eller träplank, fast med skruv och mutter om man använder stål eller trallskruv om man använder trä.
Därefter kan man om man vill vara riktig nogrann strycka på plastickpadding på alla sidoytor där man ser gummilisten. Stryk ALDRIG spackel på in eller utloppen.
För att kunna koppla rör till värmeväxlaren monterar man konstruktioner liknade det på bilden avsedda för den rördiameter som skall användas.
Till sist isoleras värmeväxlaren med 50-100 mm mineralull.
Värmeväxlaren-64m2 behöver 2 fläktar, en som blåser ut den varma luften och en som suger in den kalla luften. Fläktarna bör klara minst 400 m3/timma och skall regleras med reglerbar transformator. De där variatorna som kan sänka varvtal på fläktar är förkastligt att använda. De fungerar på så vis att de sätter på och stänger av strömmen i pulser. Detta får fläktmotorn att vibrera i takt med pulserna. Det i sin tur gör att fläkten för oväsen och förkortar livslängden på fläkten med upp till hälften. Alltså använd reglerbar transformator som finns att köpa till fläktar. Man skall använda en sådan transformator till två eller fler fläktar så att de regleras samtidigt. Tänk på att luften som blåses in i huset skall gå genom en reglerbar ventil så att det alltid är lägre tryck inne i huset än utanför.
Jag använder exakt en sådan här och den har gått i över 37 (2024) år utan problem. Verkningsgraden ser ut att vara över 100% eftersom det kan gå in luft på -20 grader som värms upp till +20 grader vid 160m3 genomströmmande luft i timman. Alltså 20 grader varm luft värmer upp ute luften 40 grader. Hur kan det gå till? Jo, luften inne som är fuktig innehåller betydligt mer energi än den torra uteluften behöver för att värmas upp. Så enkelt var det!
Uppdatera 2024-04-11:
Bygger nytt efter 37 år i drift för varmevaxlare-64m2
På grund av att värmeväxlarens insugssida blivit tät tvingas jag skrota den mycket effektiva och exempellöst bra värmeväxlaren som byggbeskrivningen ovan redogör för. Den har stått och gått i 37 år (till 2024) utan några problem alls och värmt ingående luft extremt effektivt. Där har många goa slantar sparats!
Vad som inte framgår i byggbeskrivning ovan är att den sedermera byggdes in i garageväggen så att den inte syntes alls. På grund av det och på grund av att det inte fanns digitala kameror när den byggdes har inga foton kunnat tas tills nu när jag skall riva den. Jag har dock ett foto taget runt 2007 på väggen där värmeväxlaren sitter inne i och det ser ut så här:
och så här. Själva värmeväxlaren sitter innanför den kaklade delen mellan skåpen:
Så är ser den ut på foto efter att stora delar av väggen rivits:
Ser inget vidare ut pga att väggen rivits. Innan satt det vit kakel på väggen framför värmeväxlaren. Kablarna var snyggt uppsatta men var tvungen att lossas och låta dem hänga ner efter under och efter rivning.
Här är kaklet och delar av väggen borttaget. Bakom kaklet i mitten, som på bilden ännu inte är borttaget, sitter värmeväxlaren. Fönstret i bilden till höger satt inne i väggen och användes således inte.
Värmeväxlaren är tung. Här vinschas den ner från väggen.
Här är ligger den nu på golvet för första gången på 37 år
Det blev väldigt stökigt när väggen rivits och värmeväxlaren togs ner
Normalt ser garaget ut så här:
37 år i funktion har satt sina spår
Här har jag plockat bort ramen och täckplåten så att första aluminiumplåten träder fram. Jag trodde värmeväxlaren var full av skräp men den var helt tom. Jag såg dock att mellanrummet som luften sugs in mellan hade gått ihop på flera ställen. Det var det som gjorde att värmeväxlarens kapacitet minskat efter 37 år. Ett par av de 16 plåtarna var dock vattenskadade, som här.
Alla de övriga 14 plåtarna såg ut som nya. Tittar man noga syns slipspåren som jag gjorde för att minska luftens lamineringseffekt. När luften följer tätt intill en helt slät sida kommer närmaste skiktet att bilda ett skikt som övrig luft inte helt lätt kan tränga igenom. Därför slipas plåtarna för att luften närmast ytan skall turbulera. På så sätt når all luft fram till plåten.
Det är ett sorgligt ögonblick att se min 37 år gamla värmeväxlare ligga på golvet isärplockad för att aldrig mer får tjänstgöra. Den har jobbat nonstop i 37år utan att jag rört den en enda gång under den tiden. Mot slutet märkte jag att luftflödet in i huset minskade. Jag trodde den var full av damm. Men den var helt ren inuti. Det som hänt var att vakuumsidan av insugningen klämts ihop med hjälp av trucksidan. Det som höll isär plåtarna var mjuka silikonlister som efter 37 år inte längre varmevaxlare-64m2 orkade stå emot trycket och de 4mm spalterna kollapsade ner till ca 1mm och den 64m2 stora värmeväxlaren hade gjort sitt. Än värre är att min fru efter 55 år tillsammans nu också lämnat jordelivet. De sjuknade in samtidigt och gick bort samtidigt. Låt båda vila i frid!
