Värmeväxlare 64m2

Jag skall här visa hur man tillverkar en värmeväxlare billigt men bra. Det flesta värmeväxlare man köper har en värmeväxlande yta på omkring 10m2. Med en så liten yta får man en lägre verkningsgrad och till det måste man då och då värma luften med elelement som går igenom värmväxlaren för att det inte skall blidas is av kondenserat vatten. Ökar man på den värmeväxlande ytan till över 40-50m2 kommer växlingen av värme ske under en längre yta och med längre yta fryser inte det kondenserade vattnet. På köpet får man betydligt högre verkningsgrad och slipper förlora ström i uppvärmning. Denna värmeväxlare är byggd och använd utan några problem alls i mer än 30 år (räknat till 2019-12-14). Tyvärr togs inga foton under bygget eftersom kameror på den tiden var mer komplicerade att använda än dagen mobilkameror.

 

Funktion

  • Plåten skall vara 1000x2000x0,5 mm aluminiumplåt.
  • Plåtens båda ytor slipas för hand med grovt sandpapper så att man får repor i plåten. Utan repor bildas statiska laminära luftströmmar upp till någon tiondels mm från plåten som isolerar plåten från luftflödet. Med repor över hela plåten kan inte de statiska laminära luftströmmarna bildas.
  • Principen är den att man lägger på 5mm tjock tätningslist runt kanterna enligt bilden.
  • Det som inte är med på bilderna är att det också skall läggas på samma typ av tätningslist också mitt på plåten lite utspritt så att plåtarna inte sjunker ihop mot varandra och för att få luften att sprida sig runte hela plåten.

 

Nästa tätningslist läggs avigt i förhållande till ovanstående och nästa efter det läggs det som ovananstående och efter det lägger man listen som nedan igen. Så gör man med alla 16 plåtarna.

Här är en bild på hur de läggs ihop. Översta plåten skall inte förses med lister. Här är det bara 9 plåtar medan vår värmeväxlare skall ha 16 plåtar.

Så här ser principen ut

Luften går in i varannan plåt på ena sidan och ut diagonalt på den andra sidan. Det andra luftflödet rör sig åt andra hållet med en motsats diagonal rörelse så att det bildas i kryss. Denna typen är den effektivaste värmeväxlaren och kallas “motströmsvärmeväxlare”. Den andra typen kallas för “korsvärmeväxlare” och används i små system. De har lägre verkningsgar än denna vi beskriver här.

Byggbeskrivning

Bygg två rama, helst med 40×40 mm fyrkantiga stålrör. Svetsa ihop dem. Det går också att bygga i trä med 45x45mm reglar.

Lägg på en plåt på en av ramarna.

 

 

Lägg på gummilist så som vi beskrivit här ovan.

 

 

Lägg på en plåt till ovanpå gummilsterna och lägg på gummilister också på denna plåt fast tvärt om mot den första. Gör så hela tiden tills 15 plåtar ligger på plats. Den sista plåten läggs ovanpå utan att lögga på gummilist.

 

 

 

Så är ser det ut när alla plåtar ligger på plats.

 

 

 

Lägg på den andra ramen ovanpå den sista plåten. Ovanpå allt detta lägger man vikter utspritt på sammanlagt va 20-30kg. Testa dig fram för gummilisten skall tryckas ihop ca 1 mm med vikterna. När det är klart monteras sidorna, av plattstål eller träplank, fast med skruv och mutter om man använder stål eller trallskruv om man använder trä.
Därefter kan man om man vill vara riktig nogrann strycka på plastickpadding på alla sidoytor där man ser gummilisten. Stryk ALDRIG spackel på in eller utloppen.

 

 

 

För att kunna koppla rör till värmeväxlaren monterar man konstruktioner liknade det på bilden avsedda för den rördiameter som skall användas.

 

Till sist isoleras värmeväxlaren med 50-100 mm mineralull.

 

 

 

 

 

Värmeväxlaren behöver 2 fläktar, en som blåser ut den varma luften och en som suger in den kalla luften. Fläktarna bör klara minst 400 m3/timma och skall regleras med reglerbar transformator. De där variatorna som kan sänka varvtal på fläktar är förkastligt att använda. De fungerar på så vis att de sätter på och stänger av strömmen i pulser. Detta får fläktmotorn att vibrera i takt med pulserna. Det i sin tur gör att fläkten för oväsen och förkortar livslängden på fläkten med upp till hälften. Alltså använd reglerbar transformator som finns att köpa till fläktar. Man skall använda en sådan transformator till två eller fler fläktar så att de regleras samtidigt. Tänk på att luften som blåses in i huset skall gå genom en reglerbar ventil så att det alltid är lägre tryck inne i huset än utanför.

Jag använder exakt en sådan här och den har gått i över 30 år utan problem. Verkningsgraden ser ut att vara över 100% eftersom det kan gå in luft på -20 grader som värms upp till +20 grader vid 160m3 genomströmmande luft i timman. Alltså 20 grader varm luft värmer upp ute luften 40 grader. Hur kan det gå till? Jo, inneluften som är fuktig innehåller betydligt mer energi än den torra uteluften behöver för att värmas upp. Så enkelt var det!

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda denna webbplats accepterar du vår användning av cookies.  Lär dig mer